Idag.

Idag ska jag hinna allt det där som jag inte har hunnit de senaste veckorna. Allt jag har försummat, allt jag har skjutit upp. Nu jävlar ska det bli av. Jag har skrivit en låååång lista på allt fix som ska fixas.

Men först; kaffepaus!

Mönstret är ett faktum

Träffade Anna på lunchen idag. Hon har redan gjort upp schemat inför nästa söndagsutflykt och verkar inte riktigt ha samma interna konflikt med detta söndagsutflyktande som jag har.

Antagligen har hon insett att det inte är någon ide' att spjärna emot.

Att hitta.

Den klart bästa kommentaren på jobbet idag:

"Jag hittar ingenting som finns!"

Den nya lasten

Jag inser sakta men säkert att jag har skaffat mig en ny last. En last kallad söndagsutflykter.
Hade jag fått det beskedet för några år sedan hade det antagligen besvärat mig.

Lite som reklamen där huvudpersonen hälsar på sig själv i framtiden. Till sin fasa ser hon sitt framtida jag spela golf!

"-Men är inte golf töntigt?"
"-Jo, det är supertöntigt. Men det skiter jag i!"


Dagens utflykt var tänkt att bli en "äta glass och låtsas att det är sommar" Men med det väder som erbjuds... vem försöker vi lura? Utflyktsmålet blev därför på urban explorer tema



 

Någonstans härefter blev det för mycket att begära av min mobilkamera...

 

För att bättra på upplevelsen hade vi laddat med lite spökhistorier i bilen. Det visade sig ändå vara relativt spöktomt. Jag antar att oknytt och hattifnattar höll sig gömda till vi hade gått därifrån.

 


Balkonien

Vår balkong är tråkigare än vanligt
.



Kalt och kallt. Hyresvärden bad oss att tömma den inför renoveringsarbetet på fasaden. Den byggnadställning som syns på kortet är alltså inte att aktivt inredningsval från min sida.

Men lagom till frukost upptäcker jag att det ändå finns en detalj som gör balkongen till vår...

På samma sätt som kakor kan innehålla spår av nötter, innehåller denna balkong spår av Jonny.

Spåret är relativt färskt. Han kan inte ha hunnit långt!


Beslutsångest

Det går inte att komma undan längre. Min dator ÄR för gammal. Den vill inte längre. Ett tag tänkte jag att "det kanske ordnar sig av sig självt". Men någonstans inom mig har jag ändå vetat att... nej, det kommer inte att ordna sig av sig självt.

Jag bytte senare strategi. Jag skulle minsann ha superkoll! Jag skulle läsa alla recensioner, göra jämförelser, ifrågasätta vem som hade skrivit vilken recension i vilket syfte. Jag skulle även sätta mig ner och göra en djupgående analys av vilka användningsområden som är viktiga för mig, hur jag har upplevt mitt datoranvändande hittills och vilket syfte jag har med datorn i framtiden. Detta skulle sedan sammanställas till en power point presentation (för säkerhets skull även som en open office version och ytterligare en i google docs) samt en redogörelse på en pergamentrulle.

Föga förvånade har ingen av strategierna gett något resultat.


Nu har jag äntligen insett att detta är inte mitt livs beslut. In på pricerunner och klicka på "till butik"

Enuff energi på detta inköp!

Förra helgen...


Här kommer en superbild från den oerhört glamourösa söndagsutflykt till Ragnhildsholmen som gjordes förra helgen. Tydligen var Anna och jag så pinsamma att den stackars hunden skämdes och tittade åt andra hållet

 

Hunden var på det stora hela väldigt ointresserad av att någon Håkon Håkonsson skulle varit där. Och struntade fullkomligt i maktkampen mellan Magnus Ladulås söner


Nähä...

Det blev visst ingen enastående supertext idag heller.

 

Ber helt klart om ursäkt


Två frågor

I helgen lånade jag en kompis parkeringsplats, varpå dennes bil fick stå på gästparkeringen.

När detta resulterade i en p-bot kände jag mig lite skyldig och skulle därför kompensera genom att "bjuda hit" som man säger.

Detta väcker två frågor:

1. Ses det verkligen som en kompensation?

2. Vad gör jag om ytterligare en p-bot uppstår?

I'm all alone during couple skate...

Lucky love har varit på vift en vecka nu. Nog för att jag kan tycka att det är trevligt att ha lägenheten för mig själv ibland. Men det är tråkigt att gå och lägga sig ensam!

Nu ikväll är det planerat att han komma hem. Yäy!

Kapitelprov - check!

Fick just reda på att jag klarade senaste kapitelprovet på kvällskursen och planerar nu inför den obligatoriska belöningsshoppingnen som följer...



Kapitel och poängsystem

Skrev det andra kapitelprovet på kvällskursen ikväll. Producerade lätt mest suddifnoffel av alla deltagarna. Jag anser att jag skulle få några extra poäng för det. Men det fanns tydligen ett annat system för att räkna poäng.


Till nästa prov ska jag använda mig av nedan studiemetod:


Åh typiskt!

I morgon ska det vara någon form av prov på kvällskursen igen... Och jag som inte har pluggat!

Känner mig som en skoltrött tonåring. Enda skillnaden är att det inte längre är någon som tycker att det är tufft att inte göra läxan.

Nästan redo

De samtal jag har haft efter förra inlägget har fått mig att inse att Hello Kitty-burken med innehållande godis är hårdvaluta av rang!

När apokalypsen kommer kan jag byta den mot dricksvatten och en självgående helikopter

Det enda jag behöver samla på mig nu är ett lager med fejkon och en rustning.

Scary..

Normalförfarandet är att det är trevligt att ha gäster i lägenheten. Oftast sammanfaller detta med god mat, något att dricka och givande samtal.

Så var det även igår när Lucky hade bjöd hit en vän från studietiden.

Eftersom bakning nästintill aldrig förekommer i denna lägenhet hade vi inga kakor att bjuda på, så jag tänkte ta mig runt det genom att ställa fram detta ultimata inköp från Stena tax free:



Efter en stunds tystnad säger vår gäst:

"-Min dotter skulle nog kunna döda för den där burken. Både Hello Kitty och klubbor!"

Paus

"-Antagligen min son också..."

Paus

"-Det är nästan så att JAG är beredd att göra det"

Efter denna monolog försökte jag lite diskret fösa undan burken och lät honom vinna lite street fighter.Tänker nog även kräva att Lucky ställer sig och bakar nästa gång han ska bjuda hem en studiekompis...

Zollamt

Idag hade jag mitt första ärende med tyska tullen. Den som lever får se

RSS 2.0