controlz

Gah, vilken dag!

Morgonbussen var helt fräckt inställd. Det gjorde inget, för jag hade ändå planerat att först stå och frysa halvt ihjäl och sen komma stressad och försenad till jobbet.

Därefter har det varit fullt ös hela dagen. Det känns lite som att hjärnan har tagit sig ett varv i micron.

När jag nu har lyckats med de avancerade uppgifterna "ta mig hem från jobbet" och "äta mat" har jag stora förhoppningar om att få återse min favorit. Sängen!

Jag har nu påbörjat projekt pynta lägenhet. Eftersom jag drog iväg för att plugga ganska snart efter att Lucky och jag fått tag i denna lägenhet blir det första året som jag inför-jul-fixar här.
Har inte riktigt bestämt mig för hur jag vill göra. Lite smakfullt adventspyntande eller fullt ös?

Förra året åkte jag och Lisa till Indien över jul och nyår, så vi gick ut stenhårt redan första december med hela artilleriet för att kompensera. I år tänker jag att jag kan göra en lite mer långsam upptrappning...

 

Än så länge är den obligatoriska "när första ljuset brinner, stå julens dörr på glänt..." framme på köksbordet.

 

Även badrummet är påbörjat:

Oh Deer!

 

 

Det har snöat konstant hela helgen. Jag och min coola svägerska grävde oss in i vedförrådet. Dubbel värme! Först bli varm av att skotta och sedan blir det varmt när man eldar. Gratis styrketräning dessutom.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men någonting med det vita som föll över oss från himmelen fick skottjobbet att kännas lite otillfredsställande.

Den fruktade snöleoparden lurade bland drivorna

I haz snöboll!

Idag fyller Lucky Love 30. Själv är jag naturligtvis inte ens i närheten av denna ålder utan häger med honom enbart för att jag är en såndär som tycker att det är spännande med äldre killar.

Efter att ha firat förmiddagen i lägenheten gör vi oss nu redo för att åka till hans föräldrar. Vi har blivit varnade att det ska vara svårt att ta sig fram så vi har laddat med varm oboy och mariekex om vi skulle bli stående i någon vall. Vi har även blivit varnade att föräldrarna har haft det lite si och så med strömmen och det därför är lite kallt i huset. Därför har jag nu packat trippla raggsockar.

Dags att skrapa rutor.

Ta ta for now!

Färden till Luckys föräldrar är ersatt med att vara insnöad. Men det går ingen nöd på mig. Jag har massa nöjen att sysselsätta mig med. Som tex den trogna Särimner. Eller gå in på lokaltrafikens hemsida och begära pengarna tillbaka för de två senaste försöken att åka buss

Dagens höjdpunkt var att ringa försäkringsbolaget. Jag hade ingen koll på vilket kontor jag skulle till, mina kunduppgifter, eller någon annan behjälplig information. Jag hävdade bara att jag var kund och att jag därmed skulle ha rätt till service. Undrar var jag har fått det ifrån?

Jag har även läst en såndär blogg-guide om att man ska lägga upp bilder på sig själv i tid och otid.

Det ljusa på bilden kallas för sol och är något jag inte är så bekant med eftersom jag bor i Mordor.

Hittade en övergiven handväska på bussen hem. Fiskade upp tillhörande mobil och ringde det nummer som stod som "hem". Det visade sig att väskans moster bodde i närheten, varpå vi bestämde träff för överlämning.

So far so good.

När jag lämnade väskan till mostern gav hon mig pengar i hittelön. Jag hade liksom inte riktigt tänkt på det med hittelön, så jag sa mest "-Heh, tack"

Först när jag kom upp till lägenheten kom jag på att jag kunde ha tackat nej. Ta emot pengar för att jag INTE stal hennes väska liksom? Men å andra sidan... tacka nej. Oartigt. Hon bestämmer väl själv om hon vill ge bort sina egna pengar?

Nu rör sig inte detta om gigantiska summor men principen får mig att ställa frågan; WWBD?

Sista veckan för yogakursen nu. Med tanke på det väder som råder tycker jag att jag förtjänar en medlaj som tog mig dit och hem, men det verkar som om jag får nöja mig med en kvällsmacka.

Fick första lönespecen för uppdraget idag. Var glad i fem sekunder tills jag fick syn på statoilräkningen. Eftersom jag har tankat enbart på kredit tog dessa ut varandra. Tusan!

Helskinnad och hemkommen efter en helg i Skånlandet. Helgen har bestått av kära återseenden av vänner, knaskatter och roomiesar.

Den översta bilden här är en fin bild som visar den intensitet som delas i ett filmmörker. Men efter det går det liksom utför...

Vissa skämt måste jag mot bättre vetande bara ge mig på!
"-Nej, jag tänker då inte äta pinnar!"


Eller att jag kopplar bort min vuxna värdighet och drar fram kameran för att fota hur mycket jag har tankat för...

Med detta i ryggsäcken insåg Annafinest och jag att vi inte hade något kvar att förlora på hemvägen. Vi inväntade mörkrets inbrott, låste centrallåset och skrålade för full hals hela vägen hem.

Befinner mig nu i skånelandet. Lisa har fjäskat med paket, film och kvällsmackor. Jag kan vänja mig vid detta.

Jag var på ganska bra humör när jag vaknade. Men redan på bussen in till jobbet kände jag att jag började bli lite småsur. Därefter gick det bara utför. Utan egentlig anledning har jag känt mig missmodig hela dagen.

Men så kom vändpunkten! En hel påse begagnade skor levererade till min dörr!

Snart är det dags att ta tag i det där med skohylla.

Nyss hemkommen. För att göra så stor affär som möjligt av min egen födelse tvingade jag med lite människor ut på restaurang. Jag har nämligen insett att detta är ett tacksamt sätt fira på. Kräver minimal förberedelse, grannarna blir inte sura och jag slipper diska.  Jag ändrar om lite i gästlistan från år till år, så alla ni som inte fick ett kryptiskt meddelande på fejjan kvällen innan - jag hoppas ni inte är förolämpade.

Hursomhelst var det hela hiskans trevligt ända tills Annafinest ställde sig upp och sjöng. Hon lyckades få med övriga vid bordet på dessa dumheter och fick även gästerna vid grannbordet att börja vifta och klappa takten. Jag ruvar nu på min hämnd...

Till mitt försvar vill jag bara säga att jag hade ett seriöst inlägg i huvudet när jag utförde kvällen match mot Särimner.  Men på något sätt måste det ha åkt ut tillsammans med diskvattnet.

I övrigt vill jag bara passa på att påannonsera mig egen födelsedag imorgon. Jag hoppas på stora, dyra presenter!

Av okänd anledning fick mina kunskaper i köket Annafinest att äta innan hon kom hit för att spendera kvällen...

Efter en lång helg av hårt bloggskolk pendlar jag nu mellan om jag ska be om ursäkt eller inte.
Denna ursäkt skulle i så fall bli mer av typen "ursäkta att det är stökigt" som jag hasplar ur mig när människor kommer in i min lägenhet. Vad det nu är i mitt ego som får mig att folk bryr sig om huruvida jag har städat eller inte?

Hela dagen har det ringt människor till mig. Dessa människor kallar tydligen sig själva för kunder och hävdar envist att de ska något som de kallar för service.

"Det kan inte stämma" svarar jag. "Jag är här för att dricka kaffe och klottra på postit-lappar"

Tihi, var får folk allt ifrån?

Bloggen är i afton inställd på grund av allmänt städ i lägenheten.

La för en stund sedan på luren med min svåger. Vi har nu en lista på bra svar som bara ligger och väntar på att få användas. Som tex: "Åh, vilken bra synpunkt! Jag skriver ner den på min osynliga skrivmaskin"

Synd bara att den inte kan appliceras på alla områden i livet.. Som; "Här får man inte parkera!" Okej, jag skriver upp det med min osynliga penna!"

Alla helgons dag passerade under lördagen som gick.

Trots att det råder viss förvirring runt alla helgons dag, allhelgonadagen och alla själars dag blir betydelsen för mig på något sätt densamma.

Numera kan jag tänka på dessa personer utan att bli ledsen, men då och då faller saknaden över mig som en tung blöt filt. Det var här jag första gången insåg på riktigt att även människor som är viktiga för mig kan dö.

Åren till trots är saknaden stor. Vila i frid.

När fem födelsedagar i samma familj faller inom två månader blir det enda raka att slå ihop dem till en.

Presentbord till alla barnen.

Mamma hade fixat med finservisen och bordsdekorationer....

 

...och en en tårta anpassad för glutenallergiker, laktosintoleranta och diabetiker. Vill man så går det.

 

Full rulle på kontoret med allt som skulle hinnas trots halvdag. Det blev lite stressigt så jag delegerade ut att fylla i konsultrapporten. Vi får väl se vad det kommer att stå på min lönespec...




Röda faran har pålitligt förflyttat mig ner till Smålandet. Kommer nu att befinna mig här resten av helgen.

Tata for now!

Har ägnat kvällen åt att förbereda mig inför helgens smålandsresa.

Lucky den lilla grisen är ledig imorgon, men jag måste tydligen gå till mitt jobb ändå. Därefter är det tuten und kören som gäller. Gravljus ska tändas och födelsedagar ska firas, ingen tid att förlora!

Trodde först att det var ett skämt när klockan ringde, men tydligen är jag tvungen att vakna mig.

Hur 17 kan jag vara ännu tröttare på morgnarna när jag har fått en vintertimme extra?

Har levt på pumpa sen i fredags nu. Inte helt utan att jag känner mig lite fånig i lunchrummet på jobbet. Men det är lugnt, bara 22 dagar kvar till lön nu.

Jag vet att jag skrev att jag skulle gå ner från att köpa den största pumpan till att köpa den näst största pumpan nästa år. Nu börjar jag bli beredd att byta det mot att nästa år köpa orangea paprikor istället. Det borde vara lagom att knyckla in ett värmeljus däri. Betydligt mer lätthanterligt.

Vaknade med att ena ögat har svullnat upp, men eftersom dagen inte är slut tänker jag inte sätta betyg på det hela ännu.

Min kontakt från bemanningsfirman ska komma och ha kvartsamtal med mig och managern idag så förhoppningsvis behöver inte allt kångla på samma sätt som det gjorde igår...

Jaha, det här gick ju bra...

Gröten brände vid, bussen var sen, jag hade klantat till en faktura och en bokning från förra veckan, foldrar försvann, tåg blev inställda, åkerier vill göra om schemat för alla helgons dag, oljeutsläpp i hamnen, vissa vägrar svara på mail, andra går i konkurs och vill inte riktigt kännas vid att de har en container ståendes i hamnområdet...

It's monday, Im in love...

Ny månad, ny vecka, ny dag

Jag hade egentligen tänkt ut massa roligt att skriva här på morgonen men kom liksom av mig. Dags att lätta!