controlz

Hemma efter en helg med gymnasietjejerna. Till allas stora besvikelse fick en av oss sjukanmäla sig i sista sekund. Vi övriga höll dock fanan högt med smågodis och öl.

Det blev aldrig av att jag tog de där roliga korten jag hade tänkt mig, men nästa gång... då!

 

Jag har varit väldigt skeptisk till 30-dagars utmaningen. Vafalls? En såndär internetlista? Måste vara trams...
Men jag måste ändå erkänna att jag tycker det har kommit ett och annat bra inlägg av denna hos några av de bloggar jag smyger på.

Inte för att jag har för avsikt att avsluta detta projekt. Men det ska vara tillåtet att välja och vraka från listan nedan har jag förstått.



Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Hur länge till ska jag behöva utstå denna kyla?

 

Jag har krupit i mina överdragsbyxor varje morgon i en evighet nu och denna evighet verkar fortsätta i ytterligare en evighet. Tar ingen som helst hänsyn till att det inte skulle vara tufft med överdragsbyxor, då dessa bokstavligen har saved my ass denna vinter.

 

Men nu börjar jag tröttna på vinterkängor, raggisar, dubbla vantar och femton meter lång halsduk...

Till helgen är det äntligen dags att återse mina gymnasiebästisar. Vi träffas alla fyra en till två gånger om året. Schemat brukar bestå av att minnas gamla anekdoter och att uppdatera varandra om vad som händer i våra liv.

Jag hoppas på att jag ska kunna ta lite roligare kort än förra gången.

Smygkort på Emma som inte alls ville bli fotad

Kort på Ruth och Sara, som inte heller ville bli fotade. Det finns ytterligare ett kort i denna serie där Sara gör sin men-ta-genast-bort-kameran-min. Jag tror jag håller inne på det kortet...

Det fanns dock en person som var lite mer välvilligt inställd till kameran. Denna person har jag inte gått i gymnasiet med.

Har länge funderat på att skaffa en blogg. Planerar att gnälla ohämmat och sedan censurera alla kommentarer i stil med ”usch, vad du gnäller!” Kanske tom skaffa ett alias som hejjar på bloggen och skriver inlägg som ”Bra, Nannie!! mera gnäll snälla”

Detta visade sig sitta längre in än vad jag trodde. Försökte börja lite... skrev en rubrik...godispaus...slösurf.

Känns som något som kanske får hända efter tentaperioden istället."


Såhär i efterhand kan man konstatera att det där första inlägget blev skrivet tillslut. Men jag hade glömt bort det där med att skapa ett alias. Kanske något att ta upp?

Present från Lucky Love!

 

Uppenbarligen har han tröttnat på mitt gnäll efter varje gång jag vaknat upp som ett Z när jag sovit på tåg eller buss.

Möttes av en isglass i bilen.

Jag känner mig lättad över att colan inte hade tagit sig ut och fnissar åt den gången Sara hittade ölburkar i frysen.

 

Till alla som inte vet vad som händer om man glömmer ölburkar i frysen kan jag säga att det ligger i kategorin "roligt så länge det inte händer mig"

Hemma efter trippen till Gdynia. På förra resan ljög jag och sa att jag skulle lägga upp korten vid ett senare tillfälle. Detta har ännu inte hänt så jag tänker mig bot och bättring med dessa kort istället:

Hytten på båten. Lucky var helnöjd och tyckte att allt var "jättefint" Jag frågade lite försynt hur han trodde att hytten såg ut när vi bokade den, vad han hade förväntat sig. "-Ja, nej...alltså... inte direkt kackerlackor, men..."

Därefter fortsatte han att briljera genom att nalla pengar ur min jackficka och sedan erbjuda sig att bjuda på restaurangen.

Flera glas som klirrade på vågorna. Jag är imponerad över att vi inte spillde på duken.

Lufthockey att leka med! Jag menar att jag vann eftersom jag gjorde flest mål. Lucky hade tydligen fått för sig att han skulle få poäng för de mål jag gjorde på min sida. Pft!

Väl framme i Gdynia insåg vi att vi hade åkt söder ut till kylan.

Det bästa med hela resan var ett litet crepescafé. Servitrisen halade glatt upp sin engelska meny. Hon var minsann rustad för turisterna.

Shoppingcenter.

Lucky hittade en byggnördig detalj...

Vi trotsade kylan och tog oss upp till en utsiktsplats.

Det var bara vi och en dam till däruppe. Alla normala människor höll sig nämligen på marknivå eller inomhus.

Efter snöiga trappor begärde jag avbrott för återupplivande av fötterna.

Pedikyrpremiär! Varm ånga på fötterna följt av en elektrisk tandborste med sandpapper.

Damen kunde varje sig engelska eller tyska, men pratade glatt med mig på polska. "Tak,tak" svarade jag och hoppas att jag inte hade gått med på att hon skulle byta ut sandfilen mot stålull.



Det är alltid spännande att gå på restauranger där man inte delar språket. Men vi hittade en rubrik som vi kände oss bekväma att peka på:

Efter restaurangen blev det ytterligare ett café. Irish Kawa och cheesecake borde vara daglig rutin

Nöjda

För att markera ledigheten har jag inlett med nutellamackor till frulle.

På en torsdag!


Men det är inte bara nutellarostis som gäller idag. Lucky Love och jag har planerat en liten utflykt till Polen. Vi ska nämligen vara sådär töntigt pariga och fira att vi har hållit ihop i åtta år.

Jag hittade ingen egen gulli-fnutt-bild på Lucky och mig, så jag stal bilden från en kompis. Detta oroar mig dock inte eftersom jag snart är utanför landets gränser. Dags att packa sitt stuff och starta bilen.

Lite bilder från det senaste gnorfprojeket:

A har fått för sig att hon ska ha en virkad filt. Naturligtvis hjälper jag till. (det tar typ bara 40 år extra för mig att göra EN stackars ruta) Jag gör så stor affär som möjligt av min insats. Jag hävdar bestämt att alla som inte bidrar till filten är dåliga vänner och att jag genom min superinsats är den bästa kompisen. Man ska jobba med det man har...

Har jobbat som en liten gnu igår och idag. Kommer nämligen att vara ledig torsdag och fredag. En arbetsdag kvar denna vecka bara...

Efter att Annafinest dissat mig tvingade jag med Lucky Love på söndagsutflykt. Planen var att åka till Ikea och köpa små lampor att sätta över sängen. Jag vet inte riktigt vad som gick fel, men när vi kom ut därifrån hade vi inte köpt några lampor utan en liten djungel istället.

Djungeln försökte bryta sig ut ur bilen...

Efter Ikea gjorde vi en förträfflig upptäckt. Man måste inte stå i kö och kyckla in sig på Ikeacaféet. Det finns andra caféer med gått om sittplatser och jordnötskakor

Till och med solsken som lyser in i nacken! Det kan jag inte säga att jag skulle vara överdrivet bortskämd med

 

Inledde morgonen med kaffe och nutellamackor. Kändes lite som semesterfrulle. Fast utan miniförpackningarna.
Är man inte på semester kan man låtsas.

Yogan blev inställd den här veckan. Kan inte säga att jag sörjer... efter morgonens misslyckade försök att åka buss är jag glad om jag kan minimera resandet och framför allt stå-ute-och-frysandet.

Det får bli lite yoga hemma i vardagsrummet istället...

 

 

Pratade med syrran igår. Min guddotter har börjat på sitt dagis.

Det är tuffa arbetsdagar för lilla Spider nu. Som tur är köper moster snygga tröjor!

Jag hade egentligen planerat att göra läxan till kvällskursen i kväll, men har nu beslutat att det blir Kalle och Chokladfabriken istället...

Bävar lite inför nästa arbetsvecka. Eftersom jag har varit hemma och febrat kommer det antagligen ligga en hel del jobb att ta tag i imorgon. Nu är det bara fyra veckor kvar på uppdraget, så jag har sagt till mig själv att från och med imorgon måste jag börja söka nya jobb.

Så var den sista Mysore-rökelsen slut... Bara en liten påse med fnoffel i botten kvar

Dags att planera in en ny resa!

Början av spelplanen. Än så länge lätthanterlig, med regelhäftet nära till hands.

Jag hade två medhjälpare på mitt lag

Medhjälparna var måttligt intresserade av spelutgången...

Jätteskönt att vara feberfri igen! Hoppas nu bara att det håller i sig den här gången.

För att ta igen det jag har missat har jag under morgonen sökt ett nytt jobb (uppdraget tar slut vecka 10), lyssnat på en flera år gammal skiva och ätit våfflor till frulle.

Om bara Lucky hittar ut ur duschen är det dags att sticka in näsan hos lite kompisar.

Jag inser att jag är ganska dålig på att hålla mitt nyårslöfte. Jag skulle bli bättre på att höra av mig till alla som jag är dålig på att höra av mig till och det har jag liksom inte blivit.

Fram tills idag. När jag pratade med Sara som jag inte pratat med på länge. Nu har jag därför en ny plan. Att helt enkelt låtsas att löftet gällde från och med det kinesiska nyåret istället

Nu är jag sjuk igen. Det känns som om jag har blivit en magnet för feber, förkylningar och annat ofog det sista.

Jag får alltid lite ångest av att sjukskriva mig från jobbet. Även om det är uppenbart, (alla vet att man bör gå till jobbet med feber) känns det ändå jobbigt. Som om jag inte är tillräckligt sjuk för att inte gå dit.
Naturligtvis vet jag att det inte är någon som kommer att säga:
"-Åh, vad bra att du kom hit med feber!" eller " Vad duuuktig du är som snorar på jobbet!"

Jag får nog jobba på detta tror jag. Kanske rentav köpa någon hysterisk självhjälpsbok?

Utöver det faktum att det är oerhört synd om mig, har vi även det kinesiska nyåret att ta hänsyn till. Även om mitt nyårsfirande består av halstabletter och snytpapper istället lyktor och fyrverkerier tänker jag ändå att man kan tända lite ljus och kanske ett tomtebloss.
Jag har även kollat upp lite spådomar för det nya året och valt ut den som gynnar mig mest.